PSA-prov upptäcker prostatacancer

PSA-prov regelbundet minskar dödligheten i prostatacancer

Varför bör män gå och ta ett regelbundet PSA-prov och var innebär det? Ett PSA tar man för att utreda prostatacancer som är Sveriges vanligaste cancerform. Ungefär 10000 män som får denna sjukdom årligen. Förekomsten är vanligast efter 55-års ålder, men ibland kan den debutera redan när man fyllt 40 år. I Sverige är genomsnittsåldern vid diagnos runt 70 år och varje år dör cirka 2400 personer av denna sjukdom.

PSA-prov regelbundet minskar dödligheten

Omfattande forskning har på senare år visat att överlevnaden är betydligt bättre i den grupp män som regelbundet går och tar PSA-prov. Överlevnaden förlängs i genomsnitt med 8 år hos män där cancern upptäcks tidigt. Det råder därför ingen tvekan om att regelbundna PSA-prov är av stort och livsavgörande värde i kampen mot prostatacancer. Rekommendationen är att män börjar redan i 45-årsåldern med att ta dessa prover.

Vad betyder förkortningen PSA?

PSA är en förkortning av "prostataspecifikt antigen" och det är ett enzym som har till uppgift att hjälpa till vid befruktning. Vid cancer brukar värdet stiga, men det betyder inte att det är specifikt relaterat till denna sjukdom. PSA-värdet kan stiga av andra skäl, exempelvis vid en godartad förstoring eller inflammation i prostatan. Även friska män har små mängder av PSA i blodet. Blodprovet tas i armvecket och värdet betraktas som helt normalt under 3,0 mikrogram/l. Framförallt är det viktigt med regelbunden provtagning då man kan hela tiden kan jämföra med sig själv och med tidigare tagna prover för att upptäcka plötsliga höjningar som behöver undersökas ytterligare. Läs mer om PSA-prov på Cancerfonden.


Allvarlig diarré hos spädbarn

Mag-tarmkatarr förorsakad av Rotavirus är den vanligaste orsaken till svår diarré hos barn under tre års ålder. Detta är ett av de många virus som orsakar de infektioner som kallas "maginfluensa". Infektionen har inget med influensa att göra. När ett barn infekteras  av Rotavirus är inkubationstiden circa två dygn. Symptomen börjar så med kräkningar följt av fyra till åtta dygn med kraftig diarré. Feber och buksmärtor är vanligt och i de svåraste fallen kan uttorkning ske vilket ibland leder till sjukhusvård. Smittsamheten är mycket hög. Dessutom kan virus utsöndras en vecka före diarré insjuknandet vilket bidrar till att infektionen snabbt kan spridas i barngrupper. De flesta vuxna är inte mottagliga tack vare immunitet de förvärvat som unga.

Vaccin mot Rotavirusinfektion ger ett mycket bra skydd mot allvarligt sjukdomsförlopp med diarré upp till tre års ålder. I Sverige ingår inte denna vaccination i det allmänna programmet men införs 2014  i Stockholm som gratis vaccination. I Örebro län  går det på högkostnadsskyddet. Det finns nu två nya vacciner, Rotarix, som ges i två doser före 24 veckors ålder samt RotaTeq som ges i tre doser före 26 veckors ålder. De är väl prövade. Vanligaste bieffekterna är kräkning, aptitlöshet, feber, utslag, hosta och rinnsnuva. Det ges inte som injektion men skall intas på vårdinrättning.

Föräldrar som efterfrågar detta vaccin kontaktar Vårdcentralen för att få recept, går till apoteket för att hämta vaccinet och bokar så tid på Vårdcentralen för att få barnet vaccinerat. Där tillkommer besöksavgift på 80 kronor.


Vaccin mot bältros

Bältros eller herpes zoster orsakas av ett virus, herpesvirus, som också tidigare i livet orsakar vattkoppor. Alla som haft vattkoppor, nästan 100%, bär detta virus i kroppen resten av livet.Det ligger slumrande i centrala nervsystemet i olika nervrötter och kan när som helst aktiveras, av för oss okända skäl, och ger då upphov till en sjukdomsbild som kallas bältros. Var fjärde svensk får detta under sitt liv. De första symtomen är en brännande smärta i huden längs den drabbade nerven och efter några dagar dyker blåsor upp i området, ofta i täta grupper. Utslagen ligger ofta bandformigt efter ena kroppssidan eller som ett bälte.

Det finns läkemedel som hämmar viruset men det måste tas inom 72 timmar, dessutom förhindrar det inte nya utbrott. I Sverige insjuknar ca. 25000 per år i denna sjukdom.De flesta över 50 år och av dessa får ca. 20 % långvarig nervsmärta i efterförloppet. Cirka 200 kan få komplikation i form av hjärninflammation med nedsatt kapacitet.

Nu har det kommit ut ett vaccin som skyddar bra mot bältros. Det är godkänt för vaccination av personer över 60 år och endast en injektion räcker. Det har redan givits i mer  än 10 miljoner doser i Nordamerika och Storbritannien. En fördel är att det ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel. Välkommen till oss för en beställning.


Hypogonadism - mannens övergångsålder.

Hypogonadism är ett tillstånd som innebär att man får låga nivåer av testosteron i blodet. Detta kan ha olika orsaker men  där åldrande kan vara en. Låga testosteronnivåer kan inte bara leda till impotensproblem utan ibland även till nedstämdhet, trötthet, minskad fysisk aktivitet och muskelsvaghet. I långdragna fall kan den som drabbas utveckla minskad bentäthet, fetma, diabetes, förhöjda blodfetter, högt blodtryck och ökad risk för blodpropp.

Du som känner igen dessa symtom skall absolut söka för det.Vi genomför en allmän undersökning där bland annat undersökning av prostatakörteln ingår. En rad blodprover tas exempelvis PSA som kan återspegla sjukdomar i prostatan men viktigast är förstås analys av testosteronvärdet i blodet. Finner man låg nivå och symtombilden stämmer in så är behandlingen mycket enkel. Dels finns den i tablettform men ännu enklare är en gel som man smörjer in i huden. Redan efter några veckor brukar lindringen komma.Eventuella bieffekter brukar vara beskedliga. Viktigt är dock att regelbundet undersöka prostatan. Mannens övergångsålder kan i form av hypogonadism drabba cirka 20 % av män över 60 års ålder.Du som misstänker detta sjukdomstillstånd är välkommen till oss. Vi är frikostiga med dessa undersökningar.


Höstens nyheter vid Vårdcentralen

En varm, torr och händelserik sommar är nu till ända och verksamheten återgår nu till normala gängor. Sommartid har vi ingen tidsbeställd verksamhet utan koncentrerar oss mest på det akuta.En hel del personalförändringar har dock skett under denna tid.

I receptionen ser vi återigen vår sekreterare Jenny Eriksson nyligen återkommen efter ett drygt år hemma hos sonen Oliver.Vår erfarna distriktssköterska Anna-Carin Lundvall slutar hos oss denna vecka och börjar vid Lillåns vårdcentral där hon får syssla mer med barn. Vi tackar för goda insatser hos oss och önskar lycka till i framtiden.Ny distriktssköterska efter S. Anna-Carin blir S. Eva Levin vilken redan har arbetat hos oss i ett års tid men nu får en fast tjänst. S. Eva har en mycket bred erfarenhet från de flesta områden och blir en stor tillgång i vår verksamhet. Tyvärr har vi utöver detta drabbats av  sjukskrivningar på både sköterske- och undersköterske-sidan och måste därför förstärka med extra personal en tid framöver.

Läkarsidan är som vanligt bekymmersam och detta har beskrivits i tidigare inlägg. Förutom ordinarie läkare kommer vi i perioder att få se Dr. Arne Postonen, Dr. Peter Vinding, Dr Helene Hellberg samt efter årsskiftet Dr. Caroline Olsson som tidigare arbetat hos oss.Nämnas bör att vi söker ständigt en mer permanent lösning på läkarproblemet.

Som tidigare nämnts samarbetar vi med Kumla vårdcentral när det gäller mödravård. Verksamheten är förlagd till vårdcentralen i Pålsboda även om det är Kumlas barnmorska som utför arbetet. För tillfället ser nu födelsetalen ut att stiga en aning vilket är glädjande.Vårt område är tyvärr annars lite av en avfolkningsbygd vilket bekymmersamt nog påverkar underlaget för ekonomisk ersättning. Det är därför viktigt att så många som möjligt listar sig hos oss. Detta ökar möjligheterna för oss att ha kvar verksamheten i Pålsboda. Detta gäller inte minst distriktssköterskemottagningen i Sköllersta. Ju mer den utnyttjas ju större är chansen att mottagningen överlever.


Vaccinera mot gräspollenallergi

Allergi är en växande folksjukdom. Cirka 25 % av befolkningen beräknas lida av någon form av allergi. Vid allergi reagerar kroppens immunförsvar mot ämnen som man normalt inte skulle reagera emot. Dessa ämnen kallas allergener och det kan röra sig om gräspollen, trädpollen, djurepitel, kvalster eller annat. Exponering för dessa ämnen medför besvär från olika målorgan. Exempelvis svullnad eller täppthet i näsan, andningsbesvär, klåda i ögonen eller nässelutslag på huden.
För att behandla allergi ger vi ofta antihistamintabletter men också lokalbehandling i form av ögondroppar, nässpray och inhalationspulver. Om symtomen är intensiva och långdragna kan vaccination vara ett alternativ. Med den metoden angriper man mera grundorsaken till allergin. Denna metod kan vara ett alternativ vid svår allergisk astma, bi eller getingallergi, vid otillräcklig effekt eller biverkningar av läkemedel alternativt att lindrig hösnuva utvecklar sig till astma.
Till en början fanns enbart injektionsbehandling att tillgå . Under en uppdoseringsfas ges en injektion per vecka i 7 - 15 veckor. Därefter underhållsfas med en injektion var 6:e - 8:e vecka totalt i tre år. Således en behandling som kräver stort engagemang av både patient och läkare.
När det gäller gräspollenallergi finns nu en väsentligt enklare och mer aptitlig vaccination med tabletter. En tablett läggs under tungan och smältes, den tas dagligen i tre års tid. Tabletten kan ges till vuxna och barn från 5 år. Att vaccinera med dessa tabletter medför ofta att man kan bli medicinfri avseende sin gräspollenallergi. Påbörjas behandlingen 2 - 4 månader före säsong så kan effekt uppnås redan första året. Intressant är att man är i färd med att utveckla tabletter även mot andra allergen.
Den som är intresserad av att pröva denna behandling inför kommande gräspollenperiod är välkommen att beställa en läkartid på vårdcentralen för planering av behandling.


Gamla och läkemedel

För snart 20 år sedan började vi vid vårdcentralen i Pålsboda med regelbundna läkemedelsgenomgångar för gamla patienter i särskilt boende. Definitivt var vi först med detta i Örebro län där sådana börjat genomföras först på senare år.

Vid dessa möten träffas ansvarig läkare, sköterska, vårdpersonal och en informationsapotekare för att gå igenom dessa patienters läkemedel. Både experter och lekmän är eniga om att gamla personer skall ha få läkemedel i små doser. Hur ser då verkligheten ut? Ofta annorlunda tyvärr med ibland över tio olika mediciner. Man vet nog ganska bra hur ett läkemedel interagerar med ett annat läkemedel men hur tio olika sorter kan tänkas påverka varandra är svårare att uttala sig om.Ibland kan en medicin ha en förväntad effekt en begränsad tid men på längre sikt kan det vara mera osäkert. Alla mediciner har bieffekter, ofta är det en dosfråga. Medvetande och reaktionsförmåga kan ofta grumlas, kvaliteter särskilt viktiga för gamla.

Konstigt nog vågar vi läkare oftast sätta in det ena läkemedlet efter det andra men vi vågar sällan minska doser eller sätta ut dem. Tillsammans kan vi i läkemedelsgruppen stödja varandra för att finna den mest optimala behandlingen. Vi hoppas även att anhöriga skall stödja oss i detta arbete. Är man som anhörig osäker på medicineringen kan man på vårdcentralen begära en genomgång.

Om de gamla får röra sig mer, får mer mental stimulans och mer sällskap av personal och anhöriga så minskar medicinbehovet. En liten daglig dos alkohol ( exempelvis ett glas vin ) kan hos många öka cirkulationen, aptiten, verka lugnande och rogivande samt även lindra värk.På så sätt kanske livet blir mer uthärdligt för en del.En bättre livskvalitet.


sköldkörtel

Struma och andra sköldkörtelsjukdomar

Struma betyder helt enkelt förstoring av en sköldkörtel och betyder inte alltid problem som behöver åtgärdas. Jodbrist kan ge upphov till förstoring. Ibland kan förstoringen medföra trycksymtom och av den anledningen tvinga till åtgärder. I en nordisk befolkning har 4-5 % över- eller underfunktion i sköldkörteln, kvinnor överrepresenterade. Underfunktion ( hypothyreos eller Basedows sjukdom ) kan yttra sig som trötthet, nedstämdhet, allmän sjukdomskänsla och en rad andra symtom. Vanligen beror hypothyreos på bildandet av kroppsegna antikroppar mot den egna sköldkörteln. Diagnos fastställs genom blodprov och behandlingen består i dagligt intag av läkemedel med sköldkörtelhormon. Överfunktion ( hyperthyreos ) orsakas vanligen av Graves's sjukdom, sköldkörtelcystor eller inflammation i körteln. Detta ger ofta värmekänsla, svettningar, nervositet, hjärtklappning, skakighet och muskelsvaghet. Även denna diagnos bekräftas med blodprov och ofta kompletteras med isotopundersökning. Behandlingen kan bestå i kirurgi, radiojodbehandling eller thyreostatika ( sköldkörtelhämmande  medel ). Efter denna inledande behandling behöver de flesta få dagligt tillägg med sköldkörtelhormon i tablettform och följs regelbundet på samma sätt som patienter med hypothyreos. Vid vårdcentralen i Pålsboda har vi gjort det enkelt att kontrollera dessa blodprov, speciell läkarordination behövs ej.

Bildkälla: Wikipedia


Malignt melanom

Malignt melanom - ingen skönhetsfläck

Malignt melanom är en av de hudsjukdomar som ökar mest i Sverige.Vid tidiga former är den oftast botbar. Sök därför läkare i tid med alla misstänkta hudförändringar.Ett vanligt pigmentmärke ( naevus ) utvecklas ofta i barnaåren. Hos äldre kan de tillbakabildas och rentav försvinna. Ett sådant märke blir sällan över 6 mm i diameter och är i allmänhet välavgränsat , jämnbrunt i färgen , ibland lätt upphöjd och behårat. Undersök huden någon gång per månad med hjälp av en spegel och eventuellt någon närstående. Reagera på märken som förändras i storlek eller färg och sådant som blir sårigt. Vid minsta osäkerhet sök oss på vårdcentralen för bedömning. Vi har till vår hjälp ett instrument , ett Dermatoscop , vilket ökar träffsäkerheten i bedömningen. Vi tar ofta bort hudmärken och skickar på analys.

Angående solande ; undvik att "steka" Er i solen. Undvik solen mellan kl. 11-14. Använd solskydd , kläder , parasoll , mössa och solskyddskrämer. Undvik solarium. Var särskilt mån om barnen så De tidigt får vana att skydda sig.


När skall ryggen röntgas?

Ryggont är en mycket vanlig "åkomma". De flesta med en akut påkommen ryggsmärta blir återställda inom 3-4 veckor, oberoende av behandling. I vissa fall kan dock besvären bli mer långdragna eller ofta återkommande.En naturlig önskan är då, hos många, att ryggen skall röntgas.För många år sedan var det vanligt att man frikostigt utförde sådan röntgen.Man har dock analyserat vad dessa mängder av undersökningar gav i utbyte av värdefull information. Grovt kan sägas att före 20 års ålder och efter 60 års ålder kan finnas skäl att vara mera frikostig med röntgen. Mellan åren 20 till 60 bör man vara motsvarande restriktiv. Röntgen är en kostbar resurs och utsätter dessutom Patienten för strålning. I de fall man ändå röntgar så har ofta någonting annat i status än bara värk varit vägledande för att ställa diagnos.

Motsvarande resonemang kan ofta användas när det gäller artros ( nötningsskador ) i olika leder i kroppen. Den diagnosen är i de flesta fall klinisk , det vill säga ställs vid läkarens kroppsundersökning och kräver sällan hjälp av röntgen. Om leden skall opereras måste den dock röntgas först.