Tallriksmodellen är ett sätt att med symbolik lära gemene man näringslära. Genom att ge en bild av hur stort utrymme olika födoämnen skall ha på tallriken så tänker man sig att vi lättare skall välja rätt proportioner mellan dessa när maten läggs upp. Man tänkte sig 40% stärkelse ex. potatis, ris eller pasta, 20% protein ex. kött, fisk, ägg, baljväxter och 40% frukt och grönt.Denna modell gjorde entré för mer än trettio år sedan. Nu hörs kritik från många håll. Man tycker exempelvis att andelen stärkelse är för stor i en tid när många inte rör särskilt mycket på sig. Vid inaktivitet måste andelen minska betydligt annars blir resultatet övervikt. Problemet är att någon ny ”modell” presenteras inte. Kritikerna förefaller inte ha någon symbolik till vår hjälp. Överhuvud taget tycker många idag att ”experternas” råd avseende kost är svårtolkade. En del vill minska på fettet andra på socker. Hur skall man förhålla sig.. Kan man tro att en allmänläkare som varit aktiv i 35 år som läkare i samma bruksort har åsikter om detta? Absolut! Genom att noggrant studera patienterna men också den butik där de inhandlar sin föda kan han bara konstatera följande; De äter för mycket fett och för mycket socker! Hemligheten är nog att skall vi få i oss nyttig mat så måste vi intressera oss för dessa frågor och ställa dem i relation till vår aktuella fysiska aktivitet. För dem som inte kan eller vill lära sig mer om kosten kan kanske en”modifierad tallriksmodell” fungera. Där andelen stärkelse minskas om fysiska aktiviteten är låg.
